Sidenvägsforskare samlas på IRES

2019-05-13

”Sidenvägen” utgör ett av de fem huvudområden som har identifierats i Uppsala universitets strategi för forskningssamarbeten med Kina (Dnr UFV 2013/72). Vi är ganska många forskare vid universitetet som direkt sysslar med Sidenvägen ur ett humanvetenskapligt perspektiv. Fredagen den till 1O maj arrangerades, på initiativ av Ingvar Svanberg, Joakim Enwall och Patrick Hällzon, ett Sidenvägsmöte i samarbete mellan Forum för kinastudier (Sidenvägsseminariet), Forum för turkiska studier och Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (IRES), i IRES seminariebiblioteket på Gamla Torget. Ett 30-tal åhörare – studenter, forskare, seniorer – mötte upp för att lyssna på förmiddagens öppna föreläsningar, där representanter för Sidenvägsseminariet föreläste utifrån pågående projekt. Som ordförande tjänade Joakim Enwall, professor i kinesiska språk.

Botanisten och etnobotanisten Abdolbaset Ghorbani presenterade i en elegant föreläsning handeln med medicinalväxter längs Sidenvägen förr och nu. Utifrån såväl historiska källor (bl.a. bevarade herbariear och äldre medicinsamlingar) som data från fältarbeten i basarer i flera centralasiatiska länder, visade han hur handeln med olika arter kan ha mycket långa traditioner. Genom moderna metoder (s.k. DNA-barcoding) är det numera möjligt att göra taxonomiska bestämmelser av vilka växtarter som säljs som medicin, ofta i pulveriserad form, i basarerna och var de skördats. Med exemplet dyvelsträck visade föredragshållaren hur man genom barcoding kunnat konstatera att det rör sig om olika slags Ferula som förekommit i handeln genom tiderna. Namnet lever kvar, men växterna har däremot skiftat.

Textilhistorikern och arkeologen Annika Larsson presenterade ett pågående projekt rörande sidenexport till vikingarna i väst. Textilfynden i svenska gravar innehåller mycket siden, och genom att bland annat analysera olika framställningstekniker och mönster går det att fastställa varifrån textilierna kan tänkas härstamma.

Turkologen Patrick Hällzon, som för sitt avhandlingsarbete om medicinska uppgifter i östturkestanska manuskript som finns i svenska samlingar, presenterade några östturkestanska resenärer, och vad de har att berätta om kontakterna med Indien. Resenärerna färdades till Indien längs karavanvägar över Kunlun via Ladakh till Srinagar. Där fanns en Yarkand-Saray där resenärerna samlades. Från Srinagar fortsatta många köpmän via Rawalpindi eller direkt via Lahore till Karachi eller rentav Bombay (bl.a. för att handla med medicinalväxter och andra produkter). Pilgrimerna fortsatte med båt till Jeddah och vidare till Mecka och Medina. Föredragshållaren presenterade bland annat reseberättelsen Ladakh yolida karwan, skriven av Ähmäd Ziya’is som är under översättning. En annan Indienresenär som nämndes var Tejelli, läkare och poet som inte bara besökte Indien utan även Teheran och Mecka.

Ingvar Svanberg, slutligen, presenterade Linnélärjungen Johan Peter Falck (1732–1774), västgöte från Broddetorp socken, död genom självmord i staden Kazan, belägen i centrala europeiska Ryssland. Falck genomforskade med linneansk precession sydöstra Ryssland och Kaukasus, samt delar av Sibirien fram till sajanska bergen, Abakan och Jenisej. Han nådde gränsen till Djungariet och hade genom kontakter med buchariska handelsmän möjlighet att även beskriva emiratet och khanaten i Centralasien. Han avhandlade inte bara växter och djur, utan antecknade även omsorgsfullt djur- och växtbenämningar och uppgifter om deras ekonomiska nytta. Vidare samlade han data om gruvnäringar, jordbruk, handel, färdleder, kosthåll, hydrografiska förhållanden, m.m. i Ryssland. Han ger detaljerade etnografiska beskrivningar av tatarer, basjkirer, barabiner, khakasser, kazaker, bucharer, manser, selkuper, udmurter, osseter med flera folkgrupper, om etniska relationer, religiösa förhållanden, levnadsvillkor, språk etc. Från att ha varit i stort sett bortglömd har Falck och hans postumt utgivna Beyträge zur Topografischen Kenntnis des Russischen Reichs (1785–86) under senare år börjat uppmärksammas av forskare. Föredragshållaren har skrivit ett försvarligt antal artiklar baserade på Falcks insamlade uppgifter, men även lingvister (turkologi, mongolistik, finnougristik), zoologer, etnobiologer, kulturgeografer, hydrologer, parasitologer m.fl. har upptäckt vilken utomordentligt rik källskrift Falcks reseberättelser är för den som intresserar sig för Ryssland och Sibirien under 1700-talet.

Under eftermiddagen höll forskare som tillhör Sidenvägsseminariet enskilda överläggningar rörande framtida projekt och evenemang, bl.a. dryftades möjligheten att redan i höst hålla ett miniseminarium om Kirgizistan och dess befolkningsgrupper samt att nästkommande vår anordna ett publikt seminarium om lekar och spel, kanske i samarbete med andra Forum-bildningar vid universitetet. Även flera pågående projekt (bl.a. om degprodukter och lopfolket) och projektidéer ventilerades.

Nyheter